Vad är prostatan och vilken roll har den?
Prostatan, eller blåshalskörteln, är en kastanjestor körtel som sitter belägen strax under urinblåsan hos mannen. Dess huvudsakliga biologiska funktion är att producera den tunna, mjölkaktiga vätska som ingår i sädesvätskan och som ger näring och skydd åt spermierna.
Urinröret, som transporterar urin från blåsan ut ur kroppen, passerar rakt igenom prostatans mitt. På grund av denna intima anatomiska placering är det lätt att förstå varför förändringar i körtelns storlek eller spänning direkt kan påverka hur urinen passerar.
Varför växer prostatan med åren?
Hos de flesta män förblir prostatan stabil i storlek från puberteten fram till ungefär 40–45 års ålder. Därefter återupptas en långsam, godartad celldelning, främst i körtelns så kallade övergångszon (transition zone). Detta tillstånd kallas inom medicinen för benign prostatahyperplasi (BPH) eller godartad prostataförstoring.
Orsaken till denna tillväxt är inte fullständigt klarlagd, men forskningen pekar på samspelet mellan cirkulerande androgener (framför allt dihydrotestosteron, DHT), lokala tillväxtfaktorer och den förändrade kvoten mellan testosteron och östrogen som naturligt uppstår i takt med att mannen blir äldre. Det är en normal fysiologisk process som inte är cancer och som inte ökar risken för malign utveckling.
Det finns inget direkt linjärt samband mellan prostatans faktiska volym i gram och graden av besvär. En man med en måttligt förstorad körtel kan uppleva märkbara svårigheter om tillväxten sker inåt mot urinröret, medan en annan man med en avsevärt större körtel kan ha ett fullt tillfredsställande urinflöde.
Typiska förändringar i urinvanorna
När prostatan gradvis expanderar eller när muskulaturen i blåshalsen blir mer spänd kan mannen uppleva ett eller flera av följande symtom (ofta sammanfattade som LUTS – Lower Urinary Tract Symptoms):
- Svagare urinstråle: Det krävs mer tid att tömma blåsan och trycket upplevs lägre.
- Startdröjsmål (hesitancy): Det kan ta några sekunder innan flödet kommer igång.
- Efterdropp: Det droppar en stund efter att urineringen avslutats.
- Täta trängningar: Känslan av att snabbt behöva hitta en toalett uppstår oftare.
- Nykturi (nattliga toalettbesök): Behov av att stiga upp en eller flera gånger under natten för att kasta vatten.
Vardagsvanor som kan avlasta blåsfunktionen
Medan åldersrelaterad körteltillväxt är en fysiologisk process finns det ett flertal praktiska livsstilsjusteringar som kan förbättra vardagskomforten och minska nattliga uppvaknanden:
När bör man kontakta sjukvården?
Det är viktigt att ha en öppen och odramatisk relation till sin hälsa. Om urinvanorna förändras på ett sätt som stör sömnen eller vardagslivet är det alltid klokt att boka en tid på vårdcentralen för en enkel kontroll. Läkaren kan snabbt undersöka körteln, kontrollera urinprov och vid behov mäta resturin med ultraljud.
Sök alltid omedelbar medicinsk vård om du upplever något av följande:
- Synligt blod i urinen (hematuri).
- Akut oförmåga att kissa alls (akut urinretention), vilket är smärtsamt och kräver akut tömning.
- Feber och frossa i kombination med urinträngningar eller smärta i bäckenet.
- Oförklarlig och snabb viktnedgång eller tilltagande skelettsmärta.